Fakta

Vad är stress?

Stress är en del av livet, faktiskt en överlevnadsinstinkt. Stress uppstår i situationer som kräver något extra där kroppen behöver kraft och energi. Den kraftmobilisering som stress utlöser är värdefull när den löser en hotfull situation men efteråt måste vi få återhämtning så att kroppen återfår balans och alla biologiska funktioner får det utrymme de behöver. Därför är vila och återhämtning viktigare än någonsin när vi upplever stress i våra liv.

Så funkar stress

Förr i tiden när vi ställdes inför en hotfull situation, till exempel att vi blev attackerade av ett vilt djur, behövde kroppen snabbt mobilisera energi för att bemöta faran genom att bekämpa den eller fly från den det vill säga kamp- och flyktresponsen. Det är helt enkelt en metod som kroppen använder för att hålla oss vid liv. I dag är de fysiska farorna betydligt mer sällsynta men kroppens stressreaktioner finns kvar och reagerar på andra saker som vi uppfattar som faror.

Stressreaktionen är alltså nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver du sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Å andra sidan utsätts du ständigt för situationer som triggar en stressreaktion, ibland flera gånger om dagen. Det vill säga oavsett om du upplever ett reellt hot eller har en deadline att hålla så aktiveras samma mekanism i kroppen. Hjärnan kan inte skilja på verkligt hot eller ett du tänker dig. Det är inte bara verkliga hot som kan stressa, eftersom hjärnan inte kan skilja på ett riktigt hot eller ett som du bara tänker dig. Därför kan du bli stressad bara av att föreställa dig ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa. Kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler. Tankar som kan vara stressande är till exempel: ”Tänk om barnen skadar sig”, eller ”jag kanske förlorar jobbet nu när företaget ska spara pengar”.

Brist på återhämtning?

Individuella ”stressorer”

Exakt vilka situationer som upplevs som “stressiga” är också högst individuellt. Något som du upplever som stressande kan en annan få energi av. Hur du reagerar i en situation beror på olika saker, till exempel vad du har varit med om tidigare i livet och hur du fungerar som person. Men det finns vissa saker som många upplever som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan.

Även i privatlivet med vänner och familj kan en del uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som du har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera. Vad vi upplever som stressigt skiljer sig från person till person, men de vanligaste stressituationerna i livet är hög arbetsbelastning och korta deadlines på jobbet, ohälsosam arbetsmiljö, ont om tid för att sköta sysslor som rör hem och familj, konflikter på jobbet eller privat, höga krav, separationer, arbetslöshet, ekonomiska problem, anhörigs sjukdom m.m.

Livsituation

Du kan också bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Det kan hända till exempel under en längre tids arbetslöshet. Även då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad. Många upplever att kraven från andra är höga, men ibland kan det vara egna krav som stressar mest. Vilka krav du ställer på dig själv kan till exempel bero på tidigare erfarenheter eller hur du har blivit uppfostrad.

Är du en person som värderar dig själv utifrån det du presterar, eller tror att andra gör det, kallas det för en prestationsbaserad självkänsla. De allra flesta kan tänka så om sig själva ibland, men om du alltid värderar dig själv utifrån vad du presterar är det lätt att du pressar dig själv att göra mer och mer för att känna att du duger. Då är det lätt att tappa respekt för sin egen person när det inte går att prestera lika mycket som vanligt, till exempel vid sjukdom eller en livskris.

Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra. Många gånger fungerar stressen som den ska och behöver inte alls vara negativ. Tvärtom. Du kan till exempel känna dig stressad av att ställa upp i en tävling eller hålla ett föredrag. Stress kan då ge de extra krafter som behövs för uppgiften, det vill säga den får dig att fokusera och uträtta det du måste. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada.

  • Andel individer med stress-, sömn eller utmattningsproblematik 42% 42%
  • Andel kvinnor med stress-, sömn eller utmattningsproblematik 46% 46%
  • Andel män med stress-, sömn eller utmattningsproblematik 37% 37%
  • Kvinnor i risk för utmattning 14% 14%
  • Män i risk för utmattning 7% 7%

Vad händer i kroppen när jag blir stressad?

När vi står inför vad vår hjärna tolkar som ett hot larmar den genast vårt sympatiska nervsystem. Det är en del av vårt autonoma nervsystem som styr andning, blodtryck, puls och andra funktioner vi inte kan påverka medvetet. Det sympatiska nervsystemet säger åt kroppen att utsöndra stresshormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin i blodet. De hormonerna har som uppgift att höja vår puls och vårt blodtryck, se till att musklerna får mer blod och energi att agera, medan de delar av vår kropp som inte behövs för att kämpa eller fly, t.ex. matsmältningen och huden, nedprioriteras. Vi blir även mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar snabbare. Vår kropp görs helt enkelt redo att fysiskt ta itu med den hotfulla situationen.  

 

Nerverna under stress

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två olika delar, det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppens krafter behövs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och bidrar till att bygga upp kroppen. Det är viktigt för att du ska kunna varva ner, somna och återhämta dig. För att må bra behövs en jämvikt mellan de två delarna av nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet kan inte skilja mellan fysiska hot, som till exempel ett farligt djur, eller ett socialt hot, som till exempel räkningar som vi har svårt att kunna betala. Det sympatiska nervsystemet kan inte heller skilja på ett verkligt hot eller något man bara oroar sig för. Därför kan en stressreaktion sättas igång i vardagliga situationer där det inte alls fungerar att fly eller slåss.

Varför chansa?

Ta reda på hur du egentligen mår. Får du tillräckligt med återhämtning, sover du som du ska och hur är det med dina stessnivåer?

Fight or Flight!

Stressreaktionen som kallas för kamp-flyktreaktionen innebär att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Hjärnan skickar då signaler till det sympatiska nervsystemet som aktiveras, det påverkar hela kroppen. Bland annat utsöndras ämnen i blodet, till exempel socker, och stresshormoner som till exempel adrenalin, noradrenalin och kortisol. Under kamp-flyktreaktionen sparar kroppen inte på energi.

Då kan i stället funktioner som matsmältning gå på sparlåga, som man inte har någon nytta av i en kamp på liv och död. När man är i en kamp-flyktreaktion kan man känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig.

 

 

Testa Linkura ?

Om du som privatperson är intresserad så kan du använda ditt friskvårdsbidrag för att komma igång. Oavsett, kontakta oss så hjälper vi dig.

 ”Spela död”-reaktionen

Det finns ytterligare ett sätt att reagera på stress, som är mycket vanligt. Det kallas för ”spela död”-reaktionen och inträfar när hjärnan uppfattar att faran är alltför stor, när det känns som om vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Det är en stressreaktion som ofta ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Man vill också isolera sig och minska sina sociala kontakter. Känslomässigt kommer ofta trötthetskänslor, nedstämdhet, sorg och depression.

Det som händer är att den parasympatiska delen av nervsystemet fungerar som en broms och drar ner på energin. Vid långdragna stressituationer kan det leda till att en del av nervsystemet fortsätter att försöka bygga upp kroppen, trots att den förbrukar mindre energi än vanligt. Det är då behovet av att trösta oss ökar och man kan börja äta mera socker, fet mat och kanske dricka mera alkohol.

Även om de här situationerna inte är direkt livshotande uppfattar hjärnan dem som hot som behöver bemötas med en stressrespons. Hjärnan kan heller inte skilja på verkliga och tänkta hot så om vi oroar oss och tänker tankar som ”jag klarar inte av det här” kommer kroppen även då att ta det som ett hot och bemöta det med stress.

Tidiga tecken på utbrändhet/utmattning

Problemet med utamttning är att vägen dit, det vill säga tecknen och signalerna, kommer succesivt. Dessvärre är det också så att ju mer stressad man är, desto mindre benägen är man att be om hjälp.

Har du problem med din sömn så ta det på allvar. Brist på djup sömn gör att kroppen får sämre möjlighet att återhämta sig. 

De kognitiva förmågorna påverkas, det vill säga minne, inlärning, beslutsfattande och koncentration.

Du får svårt att genomföra uppgifter, och det gäller både på och utanför jobbet.

Ditt lokalsinne färsämras och du tenderar att  tappa bort och glömma saker som nycklar, mobiltelefon och lösenord.

Ditt tålamod påverkas negativt och du är mer lättirriterad än normalt. Således ökar också risken för att hamna i onödiga konflikter.

Känner du igen dig?

Tidiga tecken är egentligen symptom som indikerar att det gått för långt. 

Därför kan vi bli sjuka av stress

Så länge stressen är kortvarig (stressituationer som bara varar i några minuter eller timmar) och det finns tid för återhämtning, kan kroppen hantera stressen. Det är när de stressfulla situationerna blir långvariga som det blir skadligt för oss. Muskler som spänts under längre tid börjar göra ont, blodtrycket ligger högt, magen krånglar och de stresshormoner som utsöndras i blodet påverkar med tiden vårt minne och vår koncentrationsförmåga. Långvarig stress sliter på kroppen, gör att vi lättare drabbas av värk och infektioner, orsakar sömnsvårigheter, nedstämdhet, depression och utmattningssyndrom. Det kan även orsaka fibromyalgi och hjärtinfarkt.

Vikten av återhämtning

Den kraftmobilisering som stress utlöser är värdefull när den löser en hotfull situation men efteråt måste vi vila och få återhämta oss så att kroppen återfår balans och alla biologiska funktioner får det utrymme de behöver. Därför är vila och återhämtning viktigare än någonsin när vi upplever stress i våra liv.

Hur bra sover du?

Beställ en Linkuramätare idag och ta reda på vad du bör göra för att sova bättre.

Malin Norbäck

Malin Norbäck

HR-chef vid kommuninvest

Referenscase

En hållbar vardag med Kommuninvest

“Vi ville erbjuda våra medarbetare verktyg och möjligheter att skapa en hållbar vardag, både vad gäller arbete och privatliv”