Forskning

Linkura är ett avknoppningsbolag från Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet. Här samlas den forskningsgrund som Linkura baseras på gällande mätplattform, enkätfrågor och rekommendationer vid åtgärder.

Forskningsansvarig Anders Johansson

Anders Johansson Forskningsansvarig, docent fysiologisk mätteknik

073-981 41 58
anders.johansson@linkura.se

Linkuras mätplattform består av en avancerad EKG-mätare som bärs i ett bröstband. Den är anpassad för mätning under längre tider i vardagen. Linkura använder den för kortare screening av hälsa, livsstil och stress och för objektiv mätning under längre coachningsprojekt.

En hand som håller Linkuramätaren, en portabel EKG-mätare.

En EKG-signal gör det möjligt att mäta hjärtfrekvensvariabilitet med tillräcklig precision och därigenom korrekt mäta stress, återhämtning, sömn, aktivitet och stillasittande.

För forskare

Mätplattformen lagrar EKG-signal (256 Hz, 10 bitar) med batteritid och lagringsutrymme upp till 7 dygn. Den snäpps fast med tryckknappar mot ett textilt bröstband (standardavstånd mellan tryckknapparna) eller klisterelektroder. Dataöverföring sker med Bluetooth eller USB. Mätaren tillverkas i Sverige.

Den är byggd som en generell plattform för att fritt kunna studera och utveckla applikationer kring konceptet med mätning på hjärtat, i vardagen eller under träning. Den går att använda för kontinuerlig registrering under lång tid i sträck, upp till 7 dygn.

Stress & Återhämtning

Stress är det största arbetsmiljöproblemet i Sverige. I Linkuraprogrammet arbetar vi med kartläggning av stress och coachning för att åstadkomma hållbar förändring på individ- och gruppnivå.

Med hjälp av vår mätare har vi unika möjligheter att mäta både stress och återhämtning. Hjärtat är ett centralt organ i kroppens stressreaktion, som både är nervöst styrt och påverkas av stresshormoner. Med hjälp av mätaren kan vi studera stressreaktioner och återhämtning i vardagen men även hur balansen mellan stress och återhämtning ser ut under längre tid. Stressmätning är en del av vår analys av livsstilen och ett viktigt verktyg i vår coachning.

Utöver återhämtning dagtid använder Linkura samma typ av mått för att studera återhämtning under sömnen, vilket är mycket mer korrekt än metoder baserade på rörelsemätning.

Läs mer om stressmätning i vårt informationsblad

Aktivitet & Stillasittande

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet har bevisats både förebygga och ha effekt vid diabetes, hjärt- kärlsjukdom och depression. Fysisk aktivitet är också en viktig komponent vid arbete med viktkontroll. Det är välkänt att ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på svenska folkets hälsa (FYSS, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet).

Bakgrundsinformation om fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som all kroppsrörelse som resulterar i en ökad energiförbrukning. Här innefattas alltså alla typer av kroppsrörelser, under arbete och fritid, vardagsmotion, motion eller träning. Så länge man inte utsätter sig för risker att skada sig eller tränar vid vissa sjukdomstillstånd, har alla typer av fysisk aktivitet positiva effekter. För att vara direkt hälsofrämjande krävs dock att aktiviteten är minst måttlig i intensitet. Ett exempel på en sådan aktivitet är en rask promenad.

Rekommendationer
Det finns olika rekommendationer angående vilken mängd fysisk aktivitet som krävs för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Den från Folkhälsomyndigheten, är mest utbredd och säger i princip:

Minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen, vid ansträngning motsvarande minst rask promenad.

Mätning
Linkura registrerar fysisk aktivitet genom att mäta just denna individuella ansträngningsnivå. Detta sker genom beräkning av puls från den uppmätta EKG-signalen.

Linkuras mätare kalibreras automatiskt för den enskilde användaren. På så vis bestäms det individuella tröskelvärdet på pulsen som motsvarar hälsofrämjande fysisk aktivitet (”rask promenad”) och alla perioder av förhöjd puls som motsvarar aktivitet på hälsofrämjande nivå kan registreras.

Läs mer om fysisk aktivitet i vårt informationsblad.

Stillasittande och fysisk inaktivitet

Forskningen har verkligen klarlagt att stillasittande är farligt, men man vet ännu inte riktigt varför. Det tycks dock som att de starkaste hypoteserna återkommer till förhöjda fett- och sockernivåer i blodet till följd av inaktivitet.

Det skulle alltså inte vara sittandet i sig som är farligt utan sträcktid med fysisk inaktivitet med låg förbränning. Därför är ett puls- eller hjärtfrekvensbaserat mått som svarar mot förbränning bättre än till exempel en accelerometer. Detta eftersom ett sådant mått faktiskt kan skilja mellan olika nivåer av förbränning.

Många börjar nu också prata om fysisk inaktivitet istället för stillasittande. Eftersom stillasittande har blivit ett ganska inarbetat begrepp som också är lättare att förstå använder Linkura det ordet i sina rapporter.

Läs mer om stillasittande i vårt informationsblad.

Kost

Bakgrundsinformation om kost
Det är ur maten du hämtar den näring som är så grundläggande för din hälsa. Näringsämnena behövs dels för att bygga upp och reparera kroppen och dels för att ge energi. Energi mäts i kilokalorier (kcal), i dagligt tal kallat kalorier, eller kilojoule (kJ). Energi i maten kommer från de energigivande näringsämnena protein, fett, kolhydrater och alkohol. En vuxen man behöver ca 2700 kcal per dag, en vuxen kvinna ca 2200 kcal per dag, men vårt energibehov varierar mycket beroende på ålder kön, kroppssammansättning och fysisk aktivitet.

Skillnad mellan rekommendationer och kostråd
Näringsrekommendationer är inte samma sak som kostråd. Man kan säga att kostråd är en ”översättning” av näringsrekommendationerna till mat. Vi äter ju inte enstaka näringsämnen utan mat, som innehåller många olika näringsämnen. Kostråden visar hur man kan äta för att få i sig vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater enligt näringsrekommendationerna. Kostråden tar också hänsyn till forskning om hur olika livsmedel och kostmönster påverkar hälsan, till matvanor och mattraditioner i Sverige och till hälsoproblem i befolkningen.

Läs mer om kost i vårt informationsblad.

Övriga artiklar